Absurt språk i första boken går fel – Hur man undviker det
Det var en gång en barnbok som utlovade humor och spänning för små läsare, men som istället stötte på problem med sin otydliga berättarstil och absurda språk. Författaren bakom verket, Lotta Montén, och illustratören Aiju Salminen, hade skapat en värld där en lekfull berättelse om en mystisk kylskåp ledde till förvirring snarare än skratt.
En vanlig syn i barnlitteraturen är kronologiska och tydliga berättelser, med klar och begriplig text. Men Hups ja hurrur, skriven av Montén och illustrerad av Salminen, sticker ut med sin förvirrande struktur och krångliga språk. Berättelsen tar sin början i ett hem, där en liten jag-berättare fascineras av ett kylskåp som låter och sprider kyla. En natt får barnet idén att utforska kylskåpet närmare, men är det verkligen klokt att klättra in där?
Den styrka som boken besitter ligger i dess fokus på sinnena. Dofter, ljud, synintryck – allt gestaltas och beskrivs på ett levande sätt. Berättelsen rymmer en mängd ljudord som förstärker upplevelsen, såsom ”muisk”, ”tömps” och ”tuff”. Dessutom är sidorna i boken tjocka och matta, vilket tilltalar känselsinnet.
Men språket i boken är en utmaning. Karaktärernas namn som ”Älä”, ”Varo” och ”Gää” försvårar för små läsare att förstå och koppla samman berättelsen. För en vuxen kan dessa namn vara igenkännliga på grund av de stora bokstäverna, men för ett barn som lär sig läsa kan det vara en vägspärr. Detta bidrar till att göra läsupplevelsen mindre tillgänglig för målgruppen.
Illustrationerna i boken ger lite lättnad åt den ibland krångliga texten. Känslorna syns tydligt på familjens ansikten, bakgrunderna är pastellfärgade och mjuka, och människohusen är stora. En romantisk ton genomsyrar bilderna med sina gulliga muggar, gossedjur och stjärnhimlar.
Efter att ha läst boken känner man sig förvirrad. Trots att ett tema i berättelsen pekar på vikten av familjen som en trygg hamn för barnet, blir själva budskapet dunkelt. Jag delade boken med mina egna barn, som tyckte att historien var löjlig och svår att förstå. Det verkar som att idén inte riktigt nådde fram till dem heller.
Lotta Montén, som debuterar som författare med Hups ja hurrur, har en bakgrund inom företagsekonomi och arbetar med affärsutveckling. Det är värt att komma ihåg att inte alla debuterar med ett fullträff.
I slutändan är det viktigt att hitta en balans mellan humor och tillgänglighet när man skapar barnlitteratur. Att engagera och roa unga läsare samtidigt som man erbjuder en tydlig och begriplig berättelse är nyckeln till en framgångsrik bok. Genom att undvika ett absurt språk och istället fokusera på att väcka sinnena och erbjuda en lättillgänglig berättarstil kan författare skapa verk som verkligen når fram till sin publik.
