Nollräntorna som slutade påverkade inte skogspriserna, eftersom avslutet av träimporten från Ryssland ökade efterfrågan. Även handeln med åkrar har ökat, särskilt i södra och västra Finland, tack vare odling av proteingrödor. Till skillnad från bostadsmarknaden har inte skogspriserna i Finland sjunkit när nollräntorna tog slut. Priserna på skogsmark har under 2000-talet varit på sin högsta nivå de senaste åren, enligt ledande experten Esa Ärölä från Lantmäteriverket.
”Bakom detta påverkar hela tiden de faktiska virkespriserna, dvs. priset för sålt virke. Nyligen har virkespriserna börjat stiga. Den enda orsaken som har hittats är att importen av trä från Ryssland har upphört”, säger Ärölä till STT.
Även om avslutet på nollräntorna inte bromsade skogsaffärerna, har enligt Ärölä räntenivån en betydande effekt på skogsmarknaderna tillsammans med virkespriserna. Inom branschen i Finland är det enligt Ärölä säljarens marknad: efterfrågan är permanent högre än utbudet. Men inte allt går att sälja.
”På senare tid har det blivit tydligt att den skog som köps är väl skött, har till exempel framtida avverkningsmöjligheter. En ouppfostrad röra är inte intressant, eller en skogsfastighet som är avverkad från träd till träd”, säger han.
Metsäekonomisti Matti Valonen vid Pellervos forskningsinstitut (PTT) tillägger att det kan finnas nya mål och förhoppningar för skogsförvärv nu och framöver. Dessa kan relatera till exempel till klimatförändringar.
Priserna på skogsmark per hektar var i början på året cirka 3 950 euro. Den dyraste skogen fanns i Egentliga Tavastland och Södra Finland, 5 900 euro per hektar. Nästan lika dyr skog fanns i Päijänne-Tavastland. Den billigaste skogen kunde köpas i Lappland, i genomsnitt för 1 400 euro.
Den mest populära skogsmarken för försäljning i år har som vanligt varit Norra Österbotten.
”Det är en stor och skogig region”, motiverar Ärölä.
Till slutet av augusti i år gjordes det i hela landet cirka 2 600 över två hektar stora fastighetsaffärer där enbart skog såldes. Förutom privata skogsköpare var företag och fonder också aktiva inom skogsaffärer.
”Pengar flödade till fonderna under nollräntorna, de var tvungna att köpa. Som ett resultat skärptes konkurrensen inom branschen och priset på skog började stiga”, säger Ärölä.
Enligt Valonen från PTT ökade fondernas andel av affärerna under flera år med nollräntor. När räntorna till slut började stiga minskade fonderna sina köp.
”Efter det har privata köpare och företag spelat en större roll. Bland företagen är Tornator Finlands största skogsägare”, tillägger Ärölä.
Lantmäteriverkets expert påpekar också att det finns tydliga skillnader i fastighetsaffärerna beroende på objektet.
Ärölä anser att det är intressant att se vilka riktlinjer som EU ger angående skog framöver. Dessa påverkar skogsmarknaderna och därigenom priset på virke.
”Peltokauppoja tehdään Suomessa paljon vähemmän kuin metsätilakauppoja. Peltojen ostaminen on kuitenkin vilkastunut tänä vuonna.Syyskuun alkuun mennessä tehtiin koko maassa runsaat 500 kauppaa, joissa omistajaa vaihtoi yli kaksi hehtaaria pelkkää peltoa. Määrä on kymmeneksen suurempi kuin vastaavana aikana viime vuonna.Vanhempi maatalousekonomisti Päivi Kujala Pellervon taloustutkimuksesta sanoo, että peltomaan hinta on Etelä- ja Länsi-Suomessa selvästi korkeampi kuin Itä- ja Pohjois-Suomessa.”Tässä vaikuttaa se, että aktiiviviljelijöiden osuus on vähentynyt maan itä- ja pohjoisosissa.”Myyntiin tulevat pellot keräävät Kujalan mukaan kiinnostusta osin siitä syystä, että Suomen pelloista yli kolmasosa on vuokraviljelyssä. Jos ja kun tulee mahdollisuus ostaa peltoa etenkin lähistöltä, siihen tartutaan. ”Peltoviljelyssä on meillä nyt selvä kiinnostus valkuaiskasveihin, joiden viljely onnistuu Etelä-Suomessa. Esimerkiksi herneestä saatiin tänä vuonna tilastohistorian suurin sato. Tämäkin kohdentaa peltokauppaa maan eteläosiin.”Myös läntinen Suomi on peltokaupassa vireä. Eniten peltoja myydään Etelä-Pohjanmaalla. Seuraavana tulee Pohjois-Pohjanmaa ja kolmantena Varsinais-Suomi. Vähiten peltokauppoja tehdään Kainuussa.Ärölän mukaan myös viljelytekniikan kehitys näkyy siinä, mikä pellon ostajia kiinnostaa.”Haluttuja ovat nykykoneiden aikana pellot, joilla joutuu kääntymään mahdollisimman vähän. Siksi ajosuuntaan pitkä pelto on suotuisa, koukeroiset metsänreunat puolestaan miinusta.”Tärkeitä ovat tietenkin myös pellon koko ja mahdollisimman läheinen sijainti. Ärölän mukaan merkitystä on nykyisin lisäksi sillä, soveltuuko pelto erikoiskasvien viljelyyn.Entä peltokauppojen hintakehitys?”Ajanjaksolla vuodesta 2010 eteenpäin lähdettiin peltohehtaarin mediaanihinnassa noin 8 000 eurosta. Se näyttää vakiintuneen viime vuosikymmenen puolenvälin vaiheilla noin 8 600 euroon hehtaarilta.”MetsäpalveluMiltä metsäsi näyttää euroissa? Katso puun hinta alueittain ja hintojen kehitys koko Suomessa.
