Biologer runt om i världen, inklusive i Finland, arbetar för att upptäcka och beskriva nya arter. År 2024 fotograferades nio nya stekellarter samt en ny svampart i Finland för vetenskapen. Enligt International Union for Conservation of Nature (IUCN) Röda listan har det hittills beskrivits 2,15 miljoner arter. Antalet arter ökar ständigt. Flest kända arter är insekter, där över en miljon arter redan har beskrivits. Enligt olika uppskattningar kan det finnas miljontals, om inte tiotals miljoner, okända insektsarter för vetenskapen. Över 90 procent av svamparna är fortfarande namnlösa. Även bland de bäst kända grupperna som däggdjur, fåglar och blomväxter upptäcks kontinuerligt nya arter. Nyligen hittades en helt ny fiskart för vetenskapen. Det behövdes dock inte letas efter den i avlägsna områden utan den hittades på en australisk fiskmarknad. År 2024 fotograferades nio nya stekellarter samt en ny svampart, finsk florsopp, i Finland. Även om de flesta okända arter för vetenskapen lever i tropikerna kan nya organismarter fortfarande upptäckas i Finland.
Finska florsoppen har hittills bara hittats i kalkgranar i Keminmaa i Perä-Pohjanmaa. Den tillhör florsoppsläktet, vars representanter bildar svamprot tillsammans med många av våra betydande skogsträd, som tall, gran och björk. Florsopparna tillhandahåller kväve till sina värdväxter och hjälper samtidigt till med nedbrytningen av organiskt material i skogarna samt kolcirkulationen. För närvarande känner man till cirka 8 000 svamparter i Finland, men det verkliga antalet kan vara dubbelt så högt. Det finns cirka 24 000 insektsarter, men deras totala antal kan vara mycket större.
”Att främja naturforskningen och kunskapen om arternas relationer, utbredningsområden, levnadssätt och habitatkrav hjälper till att förstå jordens mångfald och skyddsbehov”, beskriver samlingschefen Heidi Viljanen vikten av arbetet i Naturhistoriska centralmuseets pressmeddelande. En ny art namnges enligt internationella regler och publiceras vanligtvis i en vetenskaplig tidskrift. Efter publiceringen kan den vetenskapliga gemenskapen bedöma den nya artens status och antingen godkänna eller bestrida arten. Arter kan få sina namn på många sätt. Namnet kan baseras på exempelvis artens utseende eller förekomst. Namnet kan också komma från samlaren, en framstående forskare inom artgruppen eller fyndplatsen. Ofta berättas också artens namnets etymologi i samband med beskrivningen av arten.
Sammanfattningsvis är det viktigt att fortsätta utforska och dokumentera biologisk mångfald för att skydda och bevara våra ekosystem. Nya arter kan dyka upp när som helst, även på platser där man minst förväntar sig det. Vår kunskap om naturen är aldrig fullständig, och det är därför viktigt att fortsätta med forskning och bevarandeinsatser för att säkerställa en hållbar framtid för alla levande varelser på vår planet.
