Förhandlingskriget mellan Kina och USA har nått ett tillfälligt lugn, men freden kommer förmodligen inte att vara långvarig. Anledningen? USA:s stora problem är svårt att lösa genom handelssamtal. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen diskuterade med USA:s president Donald Trump under hans första mandatperiod år 2020 i Davos. President Trump betraktar USA:s handelspolitik de senaste månaderna som en stor framgångssaga. Ett handelsavtal säkrades med Storbritannien och Kina böjde sig för en tre månaders vapenvila i den eskalerade handelskriget. USA sänkte tullarna mot Kina från 145 procent till 30 procent, medan Kina sänkte sina tullar från 125 procent till tio procent.
I verkligheten utgjorde Storbritannien inte något stort problem för USA. Därför är avtalets praktiska betydelse minimal. När det gäller Kina var Washington tvunget att ge vika eftersom de massiva tullarna var lika med en handelssanktion. Detta ledde till högre priser i USA, tomma hyllor i butikerna och kraschade aktiekurser. Även Kina drabbades, men i mindre utsträckning och var därför mer benägna att fortsätta kriget.
USA:s finansminister Scott Bessent, som ledde förhandlingarna med Kina, erkände detta indirekt, medan Trump inte gjorde det. Enligt experterna gjorde han dock ett misstag när han förlitade sig på att det kinesiska kommuniststyret skulle knäböja för de massiva tullarna. Förhandlingarna med Kina förväntas inte gå framåt till förmån för Trump. USA:s kärnproblem är den enorma handelsunderskottet med Kina, och det är svårt att snabbt korrigera det genom förhandlingar. USA har mycket lite att erbjuda som Kina skulle kunna köpa i betydande mängder. USA säljer främst tjänster från teknologijättarna, något som Kina inte är intresserat av.
Den temporära vapenvilan mellan Kina och USA är en god nyhet för den internationella ekonomin, även om EU:s och USA:s handelsförhandlingar står stilla. Den medföljande osäkerheten är en bitter piller för unionens ekonomi att svälja. Medlemsländerna anser alltmer att EU-kommissionen har valt fel strategi i handelsspelet med USA. Trump och hans administration bryr sig inte om en ”nolltullsöverenskommelse” som kommissionen har erbjudit. EU insisterar på att digital reglering inte bör kopplas till handelsförhandlingar.
I Tyskland uppmanades EU-kommissionen att lära av Kina, som stod emot Trumps påtryckningar. EU:s hot om motåtgärder har varit måttliga. Å andra sidan skulle en långvarig tullstrid vara en tung belastning för EU-ekonomin i den nuvarande lågkonjunkturen. Därför måste en lösning sökas på annat håll, exempelvis genom EU:s digitala reglering. Att få Trump och de tech-miljardärer som stöder honom att acceptera detta är dock svårt.
Det positiva med svårigheterna i handelsförhandlingarna är att trycket ökar inom EU att sluta fler frihandelsavtal och avskaffa hinder på den inre marknaden. Om detta lyckas kommer den europeiska livsmedelskedjan att vara en av de stora vinnarna. EU-kommissionen måste nu tillsammans med medlemsländerna fundera på hur man ska fortsätta med USA de kommande månaderna. Nyckelfrågan är hur de exportberoende medlemsländerna kan hantera situationen där handeln med USA avstannar snabbt på grund av tullar samtidigt som det tar lång tid att bygga upp nya alternativa marknader.
