Svårigheter för teckenspråkiga att använda sitt eget språk i Finland
Enligt färska barometertundersökningar från Justitieministeriet framkommer det att det inte alltid är möjligt att få service på sitt eget språk i enlighet med lagen i Finland. Undersökningarna visar att det finns utmaningar när det gäller att säkerställa likvärdig service på de två nationalspråken, finska och svenska. Många svenskspråkiga medborgare uppger i språkbarometern att de inte får service på sitt eget språk i tvåspråkiga kommuner.
Resultaten visar att språkatmosfären i Finland har förbättrats under åren 2020-2024. En större andel av respondenterna upplever att relationerna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga är bra eller mycket bra. Trots detta visar ministeriets utredning tydliga skillnader i hur språkliga rättigheter uppfylls beroende på om majoritetsspråket i en kommun är finska eller svenska. I kommuner där svenska är minoritetsspråk upplevs den offentliga servicen för svenskspråkiga som sämre jämfört med svar från kommuner där svenska eller finska är majoritetsspråk.
”Digitala offentliga tjänster utgör en utmaning för språkrättigheter. Svenskspråkiga är tydligt missnöjda med möjligheterna att använda digitala tjänster på sitt eget språk i tvåspråkiga kommuner,” säger forskaren Isak Vento från Åbo Akademi i ett pressmeddelande.
Över 5 100 vuxna personer svarade på språkbarometern.
I en separat undersökning, Saamebarometern, granskades för första gången synpunkter från myndigheter som omfattas av samiska språklagen om hur de ser på samernas språkliga rättigheter. Enkäten riktades till organisationer som erbjuder tjänster enligt samiska språklagen, och drygt 160 personer svarade.
Respondenterna menar att det inte alltid är möjligt att få service på sams språk enligt lag. Dessutom rapporterades negativa erfarenheter av språkatmosfären och genomförandet av tjänsterna. Både kunder och personal stöter på viss okunskap och fördomar på grund av det samiska språket.
”Samiska tjänster erbjuds inte systematiskt. De flesta respondenterna uppgav att samiska tjänster inte alltid erbjuds även om kunden begär det. Resultatet är oroande eftersom det är en lagstadgad skyldighet för dessa organisationer att erbjuda samiskspråkig service,” säger konsulten Kati Eriksen från konsultföretaget Arvilista.
Resultaten från Viittomakielibarometern visade att i de flesta situationer där teckenspråkiga var inblandade agerade inte myndigheten eller annan offentlig tjänsteman på ett lagstadgat sätt och kunden tvingades beställa tolk på myndighetens vägnar. Tillgängligheten till tolkar för teckenspråkiga användare av finlandssvenskt teckenspråk är lägre.
”Tillgängligheten till finlandssvenska teckenspråkstolkar är fortfarande dålig, vilket skapar utmaningar för de som använder språket när det gäller att delta och få information. Återuppringningstjänsten som används inom social- och hälsovården utgör ett övermäktigt hinder för döva och andra personer med funktionsnedsättningar som använder tolktjänster för att få tillgång till olika tjänster,” säger forskaren Päivi Raino från Humanistiska yrkeshögskolan.
Barometern undersökte genomförandet av språkrättigheter för personer som använder finska och finlandssvenska teckenspråk. Över 620 personer svarade på enkäten.
De tre barometrar som beställdes av justitieministeriet – språkbarometern, saamebarometern och viittomakielibarometern – är en del av ministeriets arbete med att övervaka genomförandet av språkrättigheter.
